Projektstruktur MuniComp
Projektet MuniComp innehåller fyra delprojekt som inriktar sig på olika aspekter av ekologisk kompensation, samt ett femte delprojekt som innefattar en syntes av resultaten från projektet och rekommendationer för implementering av ekologisk kompensation inom den kommunala verksamheten.
MuniComps projektstruktur sammanfattas i följande figur:
I WP1 görs en generell analys av ekologisk kompensation som styrmedel för ett mer hållbart utnyttjande av mark och vatten. (Johanna Ersborg, WP-ledare; Anna Mellin; Ida Pettersson)
I WP2 undersöks hur flexibelt valet av kompensationsåtgärder kan vara, bland annat utifrån allmänhetens acceptans och sociala aspekter av kompensation. Ger kompensation enligt "lika-för-lika-principen" störst acceptans eller finns det också stöd för kompensation där kompensationsåtgärderna skapar andra typer av värden än de som förlorats vid exploateringen? Hur kan man hantera att olika grupper i samhället kan gynnas eller missgynnas av olika principer för flexibilitet i kompensation? (Scott Cole, WP-ledare; Linus Hasselström).
WP3 handlar om tillämpningen av den så kallade skadelindringshierarkin, som innebär att vid beslut om exploatering ska ambitionen vara att i första hand helt undvika skador på miljön och i andra hand minimera skadorna. Endast i sista hand, om skador är oundvikliga men ändå bedömts acceptabla, ska ekologisk kompensation komma in i bilden för att undvika en nettoförlust av värden. Möjligheten till kompensation ska alltså inte användas som grund till beslut om att tillåta exploatering. Detta synsätt förespråkas av bland annat Naturvårdsverket.
I denna del av projektet undersöks i vilken mån kommunerna tillämpar skadelindringshierarkin vid kompensation, och vilka problemställningar som finns kring användningen av skadelindringshierarkin i en kommunal planeringskontext. (Erik Lindblom, WP-ledare; Anna Mellin).
WP4 innefattar studier av den faktiska tillämpningen av ekologisk kompensation i svenska kommuner, med fokus på de medverkande kommunerna Lomma och Helsingborg. De modeller och processverktyg som används i dessa kommuner analyseras, och fall där kompensation har använts studeras utifrån olika frågeställningar kring kompensationens genomförande och utfall. Även andra svenska kommuner med erfarenhet av ekologisk kompensation kommer att granskas, men mindre ingående och främst med avseende på vilken modell för kompensation man använder. (Ingemar Jönsson, WP-ledare; Tore Söderqvist, Frida Franzén).
Inom WP5 kommer projektets sammantagna resultat och slutsatser att analyseras och sammanfattas, och rekommendationer ges för den fortsatta utvecklingen av ekologisk kompensation i svenska kommuner. (Linus Hasselström, WP-ledare; Ingemar Jönsson).