Carlos väcker Malmöbornas intresse för mat

Som nyutbildad gastronom gick Carlos Rojas Carvajal ofta förbi Miljöförvaltningen på Bergsgatan i Malmö. Numera är det hans arbetsplats, där han är projektledare för Food Malmö.

Vinterskymningen drar in över Bergsgatan i Malmö och en efter en tänds ljusskyltarna över snabbmatsrestaurangerna. Pizza, falafel, hamburgare…

– Det kanske inte är den mest hälsosamma maten precis här, säger Carlos Rojas Carvajal.

Själv åt han en vegansk sandwich till lunch, köpt på Mitt möllan en bit bort från Miljöförvaltningen där han arbetar. På senare år har han blivit alltmer medveten om vad han stoppar i munnen. Som projektledare för samarbetsplattformen Food Malmö vill han gärna få andra malmöbor att förstå hur mat och samhälle hänger samman.

– Precis som för många andra är maten en viktig del av mitt liv. Men det är kanske först på senare år jag sett matanknytningen i min egen släkt. Min farfar hade en bodega i Chile, och min morfar var trädgårdsmästare och odlade tomater.

Själv drev tonåringen Carlos Rojas Carvajal fram egna chiliplantor på fönsterblecket hemma hos föräldrarna i Staffanstorp. Visserligen var han snarare inställd på att arbeta med teknik och datorer, men när han hösten 2010 upptäckte Gastronomiprogrammet vid Högskolan Kristianstad väcktes nyfikenheten.

– I början var jag osäker på om detta verkligen var något för mig. Men ju längre jag läste, desto mer klockrent kändes det. Det var oerhört intressant att kunna sätta mat och måltider i olika perspektiv. Få saker täcker in så många områden i livet som mat och måltider. Det berör miljö, samhälle, ekonomi, hälsa, historia…

Vid sidan om pendlandet och studierna i Kristianstad, arbetade han i delikatessbutik. En del av det som sades under föreläsningar och seminarier kunde han använda i butiken.

– Jag var den som blev expert på kemi och mikrobiologi och jag arbetade för att minska vårt eget matsvinn.

Efter examen våren 2013 sökte han en del jobb inom kvalitetsbedömning. Men konkurrensen var tuff och ofta prioriterades sökanden med flera års erfarenhet. Istället jobbade han som projektanställd inom ett stadsodlingsprojekt och därefter som forskarassistent på högskolan, samtidigt som han avancerade till butikschef i delikatessbutiken.

– Det kändes svårt att navigera fram till det drömjobb jag verkligen ville ha. Var ligger det, och hur kommer jag dit?

Han minns jobbannonsen, som dök upp hösten 2017. Miljöförvaltningen i Malmö sökte en projektledare inom enheten för hållbar utveckling.

– Jag hade gått förbi förvaltningen så många gånger, och tänkt: i det här huset vill jag jobba. Malmö är ju en erkänd matstad som har en ambitiös matpolicy.

Fem år hade gått sedan han tagit examen från Gastronomiprogrammet, och det var som om hans hopsamlade erfarenheter plötsligt passade in i arbetsbeskrivningen. Strax före julafton fick han beskedet: han hade fått jobbet!

Sedan dess har han bland annat arbetat med ett projekt som utgått från matsvinnet – både i samarbetet med privata företag och i samband med offentliga upphandlingar. Han har också dragit igång en förstudie om en kollektiv lokal livsmedelsstrategi för Malmö, som nu mynnat ut i samarbetsplattformen Food Malmö. Kommunen är därmed först i Sverige med att skapa ett lokalt matpartnerskap, Local Food Council.

– Till skillnad från många andra kommuner, där matpolicyn begränsas till de offentliga köken på skolor och äldreboenden, har Malmö räckt ut handen för att samarbeta med näringsliv, matentreprenörer, ideella organisationer och inte minst malmöborna själva.

Många av diskussionerna kretsar kring matsvinn och hållbarhet – ämnen som hamnat i framkant under det senaste decenniet.

– Idag har vi ett helt annat tänk kring än för tio år sedan. Visst pratade vi om ekologisk mat och fair trade under utbildningen, men det befann sig mest i periferin. Numera ingår det i allt vi gör.

En vanlig jobbvecka består av möten och planeringsarbete inne på förvaltningen, men också en rad studiebesök och workshops utanför huset.

– Som härom veckan, när jag stod på en åker tillsammans med ett gäng niondeklassare, för att se hur mangold växer. Det är roligt, eftersom de ställer nyfikna frågor. Det är ett av många sätt att öka matintresset och få ungdomar att förstå hur mycket de själva kan påverka genom sina matval.