Det behövs fler gastronomer som jobbar med skolmat!

– Jag är väldigt glad att jag valde gastronomiprogrammet. Det kände helt rätt, säger Erika Månsson som arbetar som måltidsstrateg i Staffanstorps kommun.

Varje dag får 4500 barn i Staffanstorp sin lunch från något av kommunens 22 skol- och förskolekök. Måltiden är noggrant genomtänkt utifrån smak, variation, kostnad, miljöbelastning.

– Vi har väldigt många nöjda matgäster, konstaterar Erika Månsson.

Sedan ett och ett halvt år arbetar hon som måltidsstrateg i kommunen, och kan inte tänka sig ett mer givande och meningsfullt arbete.

– De offentliga måltiderna har en enorm kraft att förändra samhället. De smaker som barnen utsätts för i skolan kommer att påverka deras kostval under resten av livet. Förhoppningen blir matvanorna en positiv hälsokraft.

För de flesta människor är mat och måltider en självklar del av vardagen. Ibland en guldkant, andra stunder något nödvändigt ont som bara ska fixas i farten. Men Erika Månsson har alltid tillmätt maten något mer.

"Jag har alltid älskat mat, och att laga och äta mat är en ofta av dagens höjdpunkter."

Efter studenten sökte hon jobb på Ica Kvantum hemma i Hörby. Det som främst lockade var den nya delikatessdisken.

– Att arbeta där var verkligen ett givande serviceyrke. Det var roligt att få prata mat med kunderna, ge tips om vilka saker som passade bra ihop och vad de kunde dricka till.

Efter några år på Ica kände hon att hon ville lära sig mer om mat och hälsa. Hennes mamma, som jobbade i Kristianstad, tipsade om gastronomiprogrammet på högskolan.

"Jag tog reda på mer och det verkade vara ett spännande upplägg, med många olika slags kurser. Jag såg hur praktisk matlagningskunskap varvades med exempelvis livsmedelskemi och näringslära."

Klasskamraterna på gastronomiprogrammet visade sig också ha skiftande bakgrunder. Några hade arbetat i kök medan andra hade större intresse för de teoretiska bitarna.

– Och vissa hade exakt koll på vart utbildningen skulle leda. Men själv ville jag bara ge det en chans och se vad som kunde vara intressant längs vägen.

Erika Månsson beskriver hur utbildningen på högskolan kompletterades med flera studiebesök i verkligheten. De två VFU-perioderna (verksamhetsförlagd utbildning) tillbringade hon på The Absolut Company med ett projekt inför öppningen av deras nya restaurang, och på livsmedelsföretaget Lyckeby Culinar AB i Fjälkinge.

"Det var väldigt nyttigt att se hur utbildningen kunde kopplas samman med arbetslivet. Att vi som gastronomer faktiskt kan bidra med mycket."

Det var egentligen först mot slutet, under examensarbetet, som Erika Månssons egna framtidsplaner fick fastare form. Hon och en klasskamrat skrev en uppsats om måltidsutvecklarnas roll i några olika skånska kommuner.

"Det är en profession på framväxt, och vi ville kartlägga hur de arbetade med måltider inom offentlig verksamhet."

Erika Månsson blev själv inspirerad att, efter examen, börja söka jobb bland kommunerna. Hon märkte ganska snart att arbetsmarknaden var tuff och att nätverkande och kontakter var viktigt. Själv var hon lyckosam. Hösten 2019 fick hon arbete som måltidsstrateg i Staffanstorp.

Hon beskriver arbetsuppgifterna som roliga och omväxlande. Den största delen ägnar hon åt administrativt jobb, som att kartlägga behovet av specialkost, arbeta i olika verksamhetssystem, publicera matsedlar, samla in kostdata, och se till att kommunen följer riktlinjerna från Livsmedelsverket.  

– Det kan också handla om delar i livsmedelsupphandling där jag följer upp så att anbudsprodukterna uppfyller ställda djurskyddskrav.

Återstående tid jobbar hon med olika projekt. Framöver har hon planer på att sätta upp en smakpanel och låta skolbarnen själva testa och bedöma olika produkter med sensoriska metoder. Inspiration kom från sista året på utbildningen, då hon själv ingick i högskolans sensorikpanel med uppgift att mäta olika produkters sensoriska egenskaper.

En annan kommande satsning är Lunchboxen, där personalen får köpa resterna från skolmåltiderna och ta med dem hem i en medhavd lunchlåda.

– Det är ett enkelt sätt, som gör att mindre mat går till spillo.

Även om det inte gått så många år sedan hon själv lämnade grundskolan, har mycket hänt i skolköken. Numera diskuteras hållbarhet och om säsongsanpassad mat på ett nytt sätt. Själv har Erika Månsson hållit en salladsskola med medarbetarna för att sprida kunskaperna om vilka grönsaker som passar på salladsbuffén utifrån odlingssäsongen.

"Men det behövs ännu mer kunskap om skolmaten, så här finns verkligen utvecklingspotential. Det behövs fler gastronomer som jobbar med skolmat!"

Text: Kerstin Weman Thornell
Foto: Viktoria Munck