Hon får ny inspiration varje dag

– Alla elever tar till sig kunskap på olika sätt. Som lärare får jag förhoppningsvis utlopp för min kreativitet. Själv älskar jag att fota, måla och fixa, så jag kommer nog få ett rätt piffigt klassrum, säger den blivande läraren Sarah Ankarstrand.

Fjärde terminen på grundlärarutbildningen har just dragit igång, och i Sarah Ankarstrands väska ligger veckans uppgift. Till nästa lektion ska hon och klasskamraterna analysera HC Andersens berättelse Den lilla sjöjungfrun.

– Vi ska bland annat diskutera könsroller och skönhetsideal, och prata om ont och gott och om vad som händer efter döden.

"Det är detta jag gillar med utbildningen – man får ny inspiration och nya infallsvinklar varje dag ..."

En till synes enkel och harmlös barnsaga öppnar plötsligt upp för både existentiella och samhälleliga frågor.

– Det är detta jag gillar med utbildningen – man får ny inspiration och nya infallsvinklar varje dag, från både lärare och kurskamrater, säger Sarah Ankarstrand.

I framtiden hoppas hon kunna föra över kreativiteten och diskussionslustan till klassrummet, då hon ska arbeta som grundlärare bland barn från förskoleklass upp till årskurs tre.

– Men hade du sagt till mig, för fem år sedan, att jag skulle bli lärare, så hade jag nog inte trott på det.

Hon hamnade i Kristianstad för kärlekens skull. Sambon tog examen på sjuksköterskeutbildningen, men själv trevade hon sig fram i yrkeslivet. Medie- och kommunikation hade alltid lockat, men sedan kom familjebildning och föräldraledighet emellan.

– När vårt andra barn blivit lite större, var jag tvungen att fundera över min egen yrkesroll. Jag gillade ju att vara kreativ, att vara med när det händer saker. Och så har jag alltid tyckt om att omge mig med barn.

"Men när jag väl stod där, kändes det helt naturligt, och barnen betedde sig som om det var fullständigt självklart!"

Lite på chans sökte hon sig till grundlärarutbildningen för de yngre skolbarnen i förskoleklass och årskurs 1 till 3. Men det var egentligen först när hon kom ut på VFU, verksamhetsförlagd utbildning, som hon landade i sitt beslut.

– Det var jättenervöst att möta barnen, en tvåa på Öllsjöskolan. Men när jag väl stod där, kändes det helt naturligt, och barnen betedde sig som om det var fullständigt självklart!

Själv kände hon sig hemma bland barnen i de lägre åldrarna.

– Dessa barn är så nyfikna och samtidigt väldigt kunniga. Att få ta vara på detta och sprida vidare den kunskap som finns – det är verkligen fint att få göra det.

"Det är så himla roligt när man hittar det där samspelet i klassrummet."

Redan under den andra VFU-perioden, som var förra terminen, började hon bli lite varmare i kläderna.

– Det är så himla roligt när man hittar det där samspelet i klassrummet. När man vågar släppa sin egen planering för att istället vara i nuet, och utgå från elevernas tankar och reaktioner.

NO-ämnena har visat sig vara särskilt tacksamma att undervisa i.

– Jag gillar de praktiska bitarna. Här kan man vara kreativ, och utföra olika experiment tillsammans med barnen.

Själv menar hon att hennes styrka ligger i förmågan att förmedla trygghet till eleverna.

– Det hänger nog samman med min personlighet; jag brusar inte upp så lätt, utan är lugn och pedagogisk.

Samtidigt är hon medveten om de utmaningar som läraryrket innefattar – som att få tiden att räcka till över tjugo elever, som var och en ska få möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella behov.

– Det är nog lätt att man jobbar alldeles för mycket. Då gäller det att ta stöd från kollegor och från den kunskapsbank man fått från utbildningen, så att man hittar en rimlig balans i livet.

Våren 2024 tar hon och klasskamraterna sin examen, och sedan ser Sarah Ankarstrand fram emot att få ge sig ut och möta eleverna.

– Min förhoppning är att få följa en klass under alla åren, från förskoleklass till trean. Det vore fantastiskt att få vara med och lägga grunden för barnens skolgång.

Text: Kerstin Weman Thornell