En växande kris i skärningspunkten mellan mat, hälsa och samhälle
Sverige – liksom många andra europeiska länder – står inför en alltmer komplex samhällsutmaning kopplad till hur vi producerar, distribuerar och konsumerar mat. Problemet handlar inte enbart om vad vi äter, utan omfattar hela livsmedelssystemet och hur det påverkar folkhälsa, klimat och social rättvisa. Denna utmaning är mångfacetterad, strukturell och akut.
Den akademiska forskargruppen FOHRK (Food Health and Retail Knowledge) vid Högskolan Kristianstad lyfter i en antologi fram hur dåliga kostvanor är en av de främsta orsakerna till sjukdom och för tidig död i Sverige. En stor del av befolkningen lider av övervikt eller fetma, och konsumtionen av energität, näringsfattig mat – som sockrade drycker och processade produkter – är fortsatt utbredd. Samtidigt är intaget av frukt, grönsaker och fullkorn långt under de rekommenderade nivåerna.
Detta är inte ett unikt svenskt problem. I hela Europa ökar matrelaterade sjukdomar, särskilt bland barn och unga. Enligt WHO Europa är över 25 % av barnen överviktiga, med ännu högre siffror i södra och östra Europa. EU:s Farm to Fork-strategi betonar det akuta behovet av att omvandla livsmedelssystemen för att hantera denna kris.
En paradox: Maten som både förenare och splittrare
Maten spelar en dubbel roll i samhället. Den är livsnödvändig och kulturellt enande – men också en källa till ojämlikhet och ohälsa. Antologin visar att människor i socioekonomiskt utsatta grupper ofta har sämre tillgång till näringsrik mat och påverkas mer av reklam, butikslayout och prissättning.
Särskilt oroande är att det så kallade "valmiljön" – de fysiska och sociala sammanhang där beslut fattas – ofta är strukturerad på ett sätt som gynnar ohälsosamma beteenden. Studier inom FOHRK visar hur livsmedelsbutiker ofta lyfter fram ohälsosamma livsmedel genom kampanjer och exponering, medan hälsosammare och mer hållbara alternativ är svårare att hitta eller dyrare.
Detta mönster återfinns även internationellt. Forskning från Storbritannien, Frankrike och Tyskland bekräftar att konsumenter med låg inkomst har svårare att agera utifrån sina värderingar kring hållbarhet och att de drabbas oproportionerligt hårt av prisökningar, begränsat utbud och vilseledande information.
Läs mer om FOHRK:s arbete i den utgivna antologin här! (pdf, 1422 kB)