Begreppsutveckling på fritidshemmet

Lärande och undervisning på fritidshemmet präglas av flexibilitet och variation med fokus på var, vad, när, hur och med vem man gör olika aktiviteter.  Det innebär multimodala möjligheter till ett aktivt och upplevelsebaserat lärande, vilket är en stor potential i språk- och begreppsutvecklingen. I detta projekt lyser lampan på språkliga begrepp, som har en avgörande roll i både kunskapsutveckling och social utveckling. Lärande sker i sammanhang, samspel och samtal och därför är språket verktyget – ja förutsättningen - för att kunna samarbeta och fungera tillsammans med andra. Det kan exempelvis vara att visa respekt och ta ansvar i sociala sammanhang, men också att bygga sin egen självbild och samtidigt utvecklas till en självständig individ. Att arbeta med värdegrunden blir extra viktigt i fritidshemmets lite ”friare” situationer med många barn (ofta eftermiddagströtta) och färre vuxna, och värdegrundsarbetet blir därför både synligt och nödvändigt.

Hur långt har vi kommit? Alla inslag i projektet har sina datum planerade och tidsatta. Startskottet var att forskarna från HKR, rektorerna på Lingenässkolan och fritidshemslärarna med ansvar för de yngre barnen träffades för att prata igenom upplägget och vad som skulle kunna bli lärandeobjekt, alltså begrepp, i en s.k. Learning Study. Därefter fortsatte de medverkande från Lingenässkolan sina diskussioner utan inblandning från oss forskare. Efter en veckas tid stod det klart vilka begrepp de valt ut som lärandeobjekt för de yngsta barnen på fritidshemmet. Det landade på sociala begrepp, exempelvis att ”be om hjälp” och ”säga förlåt” i situationer där dessa begrepp är förväntade och centrala i samvaron. Där är vi nu!

Nästa steg är att få ett mått på hur barnen använder och förstår dessa begrepp idag, alltså en kartläggning eller screening av nuläget. Därefter planeras själva insatsen, interventionen, av fritidshemslärarna och forskarna tillsammans. Sedan är det dags att genomföra en intervention där syftet är att barnen ska bemästra dessa begrepp. Redan dagen efter interventionen gör vi en första uppföljning eller check på att lärande ägt rum. Och för att se om det skett ett hållbart lärande planerar vi en uppföljning efter ca tre månader. Dessutom kommer vi bjuda in såväl lärare som barn till gruppintervjuer, s.k. fokusgruppssamtal, för att fånga både elevernas och lärarnas tankar och perspektiv. Samtalen kommer att spelas in på ljudband och transkriberas för att sedan bearbetas och analyseras. När hela processen är klar kommer vi att skriva en vetenskaplig text som vi hoppas blir publicerad i en vetenskaplig tidskrift.