Multimodalt lärande och bedömning i digitala klassrum

Digitala medier förändrar text och medielandskapet och utmanar textpraktiker och undervisning i skolan. Elever och lärare möter och producerar dagligen skärmtexter där ord kombineras med bilder, ljudeffekter, videoklipp och andra semiotiska representationer. Utmaningen i skolan ligger i att omvandla denna socio-semiotiska kommunikation i digitala klassrum till en undervisningspraktik som stödjer och utvecklar elevers lärande. Multimodalt meningsskapande i interaktion med digitala medier kräver en annan typ av läs- och skrivstrategier. Samarbetsprojektet uppmärksammar undervisning och bedömning av multimodalt meningsskapande i digitala klassrum och vilka utmaningar det innebär för lärares professionella utveckling. Målet är att genom praktiknära processer co-designa och utveckla modeller för undervisning och bedömningspraktik där det digitala, multimodala meningsskapande explicit kopplas till lärandemålen och används som en resurs för lärande och undervisning.

Tidigare forskning om hur multimodala texter ges plats i undervisningen pekar på att även om undervisningen är multimodal så är bedömningen inte alltid det. En anledning till detta är att lärares möjlighet att premiera elevers multimodala kommunikation begränsas eftersom det finns en hierarki i styrdokumenten där det skrivna ordet rankas högt. Bedömningen av texter baseras främst på det talade och skrivna ordet medan andra uttryckssätt inte ges samma vikt. Behovet av metoder för att bedöma multimodala texter har diskuterats i både nationell och internationell forskning, men förslagen på hur den multimodala bedömningen skulle kunna gå till är många och olika. Det saknas med andra ord beprövade metoder för bedömning av multimodala texter i en klassrumsmiljö. I samarbetsprojektet adresseras behovet av att såväl teoretiskt som empiriskt belägga vilka spänningar och motsättningar som uppkommer då multimodala texter skapas och bedöms i en klassrumsmiljö, för att på så sätt utforska hur man kan arbeta med och förhålla sig till dessa spänningar och motsättningar så att alla uttryckssätt inkluderas i undervisning och bedömning. Samarbetsprojektet bidrar även med kunskaper om formativa interventioner där lärare och forskare i nära samarbete utformar och utvecklar undervisningen och vilka möjligheter och begränsningar denna forskningsmetod har då det gäller att bidra till lärares kompetensutveckling och förändring av undervisningen.

Projektet planeras som ett samarbete med verksamma lärare i år 7-9 och har systerprojekt vid andra skolor på högstadiet och gymnasiet. Klassrums- och bedömningspraktik problematiseras och utvecklas i nära samarbete mellan forskare och lärare genom design-baserade och aktionsorienterade forskningsmetoder. Baserat på en socio-semiotisk syn och förståelse för meningsskapande som materiella, sociala och textuella praktiker, involveras lärare i systematisk och iterativ vidareutveckling av undervisningen i verkliga situationer. Empiri samlas in kontinuerligt och består av dokumentation av workshops och planeringssamtal med lärarlagen, videoobservationer av undervisning, intervjuer med lärare och elever samt de multimodala representationer som eleverna skapar. Syftet är dessutom att följa lärares professionella utveckling genom projektet när det gäller ämnesinnehåll, pedagogik och digital kompetens.

Målet är att genom praktiknära processer co-designa och utveckla modeller för undervisning och bedömningspraktik där det digitala, multimodala meningsskapandet explicit kopplas till lärandemålen och används som en resurs för lärande och undervisning. Forskningsprojektets resultat är av betydelse både nationellt och internationellt eftersom det bidrar med kunskap kring bedömning av multimodala texter i skolsammanhang. Dessutom utvecklas kunskap om den kompetensutveckling som lärare behöver för att digitala, multimodala texter ska erkännas och värderas som legitima representationer av elevers kunskaper.

Samarbetsprojektet har potential att informera både forskning och praktik eftersom det kommer bidra till utvecklingen av teoretiska insikter om vilka spänningar bedömning av multimodala texter kan framkalla och hur de kan hanteras. Vidare kommer forskningen att utveckla användbara metodologiska insikter som kan användas av lärare samt för ytterligare forskning inom området. Projektet kan dessutom vara ett värdefullt bidrag till frågor om lärande och vad det innebär att vara litterat i dagens och morgondagens samhälle. Att kunna läsa och skriva alfabetiska texter är, och kommer säkert att fortsätta att vara viktigt men kraven på att också kunna skapa och tolka multimodala texter blir allt större. Är det möjligt för en lärare att bortse från meningsrepresentationer i form av bilder och ljud? Projektet kommer att ge insikter i färdigheter som behövs när man skapar och bedömer multimodala texter och bidra till den didaktiska utvecklingen av multimodalt meningsskapande.

Medverkande i form av systerprojekt: Sylvana Sofkova Hashemi och Anna-Lena Godhe, Göteborgs universitet