Ny bok om lockelsen till Italien och drömmen om Rom
Konstnärer, författare och andra kulturpersonligheter i norra Europa har längtat till Italien ända sedan 1700-talet. Åtminstone från Goethe och fram till förra seklets mitt. Men vad var det som lockade dem? Hur var livet i salongerna och hur såg man på staden? I morgon släpps boken Luften så klar och i den får läsaren följa med såväl Goethe och H.C. Andersen som Selma Lagerlöf och Evert Taube, bland många andra, på deras bildningsresor till Rom. Anna Smedberg Bondesson berättar kort om boken och fascinationen över staden på de sju kullarna.
Gustaf Wilhelm Palms oljemålning från våren 1842, då konstnären första gången besökte den romerska landsbygden under sin ”grand tour”.
Du är redaktör och författare till två kapitel av nya boken Luften så klar. Vad handlar boken om?
– Den handlar om all den längtan till Italien, eller rättare sagt i det här fallet mer specifikt Rom, som har präglat hela den nordeuropeiska kulturen från Goethe på slutet av 1700-talet och framåt. Den innefattar sådant som den på sin tid obligatoriska grand tour, en bildningsresa som blev särskilt populär under 1800-talet, och som så småningom, i takt med den nya borgerlighetens nya livsformer, gick över i massturism, berättar Anna Smedberg Bondesson, biträdande professor i litteraturvetenskap vid Högskolan Kristianstad.
Vad skriver du om och vad fick dig intresserad av det?
– Att skriva om Selma Lagerlöfs koppling till Italien har jag gjort tidigare, så därför föll det sig naturligt att skriva ett kapitel om det även i denna bok. Hennes relation till Rom är superspännande. I min bok om Selma Lagerlöf och Italien från 2018 handlar hela första delen om hennes så kallade ”sicilianska roman”. Den utspelar sig på Sicilien – MEN – den börjar och slutar i Rom. Så utan Rom, ingen roman, förklarar Anna.
– Evert Taubes relation till Rom härstammar främst från hans och Astris bröllopsresa på 1920-talet men även senare vistelser. I den här boken skriver jag om ”Taube i Tivoli” där visan Rönnerdahl målar utspelar sig och bjuder hela den Italienromantiska traditionen till dans i ett interartiellt drama, skulle man kunna säga.
”Italien associeras med det varma spontana söder, som samtidigt är både civiliserat och konstnärligt.”
Vad var det som lockade konstnärer, författare och kulturpersonligheter från i norra Europa till Italien?
– Framför allt var det konsten, men också den exotiska dragningen i det annorlunda, det för oss nordbor så sydländska. Just kontrasterna mellan nord och syd som bygger på en ömsesidig spänning och attraktion, där Sverige representerar det kalla, kontrollerade norr, som samtidigt är både barbariskt och borgerligt, medan Italien associeras med det varma spontana söder, som samtidigt är både civiliserat och konstnärligt.
Vad var det mest överraskande för din egen del i arbetet med boken?
– Arbetet med boken började med en konferens i Rom för över tre år sedan. Det var en väldigt spännande konferens och där hörde jag för första gången talas om Gustaf af Sillén, arkitekten och tecknaren som var samtida med Goethe och som skrev ett slags guidebok till Rom. Han var före sin tid kan man säga och hans dagbok från Rom runt 1790-talet är fortfarande en av de mest utförliga svenska skildringarna av Rom som finns.
– Att sedan söka pengar och redigera den inspirerande boken, som till slut dessutom blev så rikt illustrerad, har varit ett sant nöje, berättar Anna Smedberg Bondesson.
Text: Fabian Rimfors
Anna Smedberg Bondesson, biträdande professor i litteraturvetenskap vid Högskolan Kristianstad.