Bortkopplade från naturen – hur påverkar det oss och vår planet?
Mänskligheten står inför enorma utmaningar på flera plan. Krig, klimatkris, miljökatastrofer, massmigrationer … Socioekologiska utmaningar som behöver lösas kollektivt, inte bara enskilt och individuellt, annars riskerar den värld och natur vi känner och är beroende av för vår överlevnad att gå förlorad. Skulle dessa utmaningar ha blivit kriser om vi kände samhörighet med naturen? Tolv forskare från sex länder har tittat närmare på hur vår koppling till, eller snarare bortkoppling från naturen, påverkar oss och vår planet.
Foto: Paul Hanaoka/Unsplash
Människan är en del av naturen och är därför beroende av den. Vi har haft starka kopplingar och samhörighet med naturen under hela vår utveckling och således har vår relation till den utforskats genom mänsklighetens historia. Men allt eftersom industrialiseringen och den tekniska utvecklingen omformat världen har människan successivt tappat denna koppling, i allt raskare takt. Ju längre från naturen vi kommer desto mer har visserligen intresset för vår samhörighet med den och kopplingar till den ökat, inte bara i samhället utan även bland forskare. Men ämnet är fortfarande underbeforskat.
”Invandrare kan exempelvis behöva tid för att återknyta till nya och okända miljöer.”
I en vetenskaplig artikel tittar en internationell forskargrupp närmare på hur vi som individer i dag känner samhörighet med naturen eller ej. Vilka fördelar eller nackdelar ger en sådan relation? Hur påverkar denna känsla av samhörighet våra uppfattningar och beteenden vad det gäller miljö och klimat? Påverkar vår koppling till naturen människans motivation att ta itu med stora utmaningar, som förlust av biologisk mångfald och klimatförändringar?
– Vi utforskar olika typer av bortkopplingar från naturen. Vi menar att vi måste utöka vårt fokus från individen till att omfatta även sociokulturella, politiska och institutionella nivåer, på ett kollektivt plan. Din kulturella bakgrund påverkar samhörigheten. Invandrare kan exempelvis behöva tid för att återknyta till nya och okända miljöer, säger Thomas Beery, professor i miljödidaktik vid Högskolan Kristianstad och huvudförfattare till artikeln.
”Vi är en del av ekosystemet och vår hälsa och välbefinnande, och hela naturens hälsa, är beroende av att vi erkänner detta samband.”
Andra exempel är vår koppling till jordbruket och maten vi äter. Dagens djurhållning och industriella köttproduktion kopplar bort konsumenterna från naturen. Den enda naturkoppling många människor får är via de parker och grönområden städerna bistår med, vilket trots allt kan vara mer än vad det industriella jordbrukslandskapet kan erbjuda. Vad får det för konsekvenser?
– Det finns många typer av bortkopplingar som sträcker sig över många sammanhang, från individuellt till socialt meningsskapande. Därför är sociala och samhälleliga processer viktiga att ta med i det framtida arbetet med relationerna mellan människa och natur. Det är först när du känner en koppling till något som du bryr dig. Vi är en del av ekosystemet och vår hälsa och välbefinnande, och hela naturens hälsa, är beroende av att vi erkänner detta samband, säger Thomas Beery.
Kontakt
Thomas Beery
Professor i miljödidaktik
thomas.beery@hkr.se
044-250 34 26