Hur påverkades naturen av O-ringen?

Det populära idrottsevenemanget O-ringen, som i år gick i Skåne under fem dagar i juli, samlade över 23 000 orienterare och lockade flera tusen besökare. Arrangemanget som gick av stapeln i Vånga, Friseboda, på Ryssberget och Österlen var inte bara det 50:e i historien utan även ett av de största genom tiderna. Med anledning av att orienteringssporten har kritiserats och ifrågasatts för att orsaka skador och negativa störningar på landskapet ville Sveriges Orienteringsförbund låta undersöka om så var fallet. Mats Widesjö, generalsekreterare för O-ringen i Skåne, kontaktade Landskapsvetarprogrammet i Kristianstad och undrade om någon student i sitt examensarbete ville undersöka hur O-ringentävlingarna påverkade vegetationen. Studenterna Charlotta Bjurvald, 38, och Robert Wetterlöf, 23, från Hässleholm som går tredje och sista året på Landskapsvetarprogrammet vid Högskolan Kristianstad, nappade och tog sig an uppgiften. En vecka innan tävlingarna startade den 20 juli och en vecka efter var de på plats och inventerade områdena i Vånga och Friseboda som ligger i Kristianstad kommun.

– Vi ville veta hur och i vilken omfattning vegetationen påverkades av orienterarnas framfart i dessa två områden, säger Charlotta och Robert.

Deras studie visade bland annat att människans framfart i naturen faktiskt kan vara en skapare av biologisk mångfald.

– Det var inte någon skillnad i antal arter före och efter O-ringen, och dominanta arter som renlav, kruståtel, björn- och väggmossa hade minskat på några ställen, vilket är positivt eftersom det ger möjlighet för mindre dominanta arter att etablera sig, säger Charlotta.

– Orienterare kan därför vara en del av naturvården, konstaterar Robert.

Fredagen den 7 november kommer de båda landskapsvetarstudenterna att redovisa sin examensuppsats.

Foto för fri användning finns att ladda ner i högskolans pressrum.

Text och foto: Leila Rudelius