Framstående forskare på återbesök
Den australiska kultur- och miljöforskaren Lesley Head blev för drygt sju år sedan utvald till kunglig gästprofessor vid Högskolan Kristianstad. Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond möjliggör för en utländsk, framstående forskare att under ett år forska och undervisa på något av Sveriges universitet eller högskolor. I mitten av november återvände hon för att ge en föreläsning på temat, "Landscapes of wheat: drought and climate change in south-eastern Australia".
Tillsammans med två kollegor har Head författat boken "Ingrained", och föreläsningen kretsar kring ett av kapitlen i boken. Föreläsaren vill rikta våra blickar mot en av våra vanligaste grödor och hur den utgör en stor del av vårt dagliga liv, och överlevnad. Hon följer vetet i tid och rum och blandar historiska tillbakablickar med hur veteproduktionen ser ut idag, vilka problem den står inför och vad den betyder för oss människor i vårt dagliga liv.
När vi tänker på vete gör vi det oftast i form av mjöl, och glömmer bort att det används i framställningen av en uppsjö andra produkter såsom papper, deodoranter och djurfoder. Head menar att vi ofta glömmer bort hur beroende vi är av vetet, och att skörden- eller misskörden av den får genomslag på alla håll och kanter i samhället. Det är inte bara bönderna som oroar sig.
– Vetet påverkar industrin, bankerna och finansmarknaden såväl som bagerierna och stormarknaderna, konstaterar hon.
Vidare beskriver hon hur arbetet med boken inneburit att hon fått träffa och sätta sig in i veteodlarens vardag, med dess förhoppningar och dilemman. Head beskriver också hur odlarna tänker och agerar olika beroende på deras geografiska läge. Hennes fokus är New South Wales i sydöstra Australien. I samma område, strax söder om Sydney, ligger även University of Wollongong där hon bedriver sin forskning.
Head vill visa på att vete, som i mångas ögon ses som en gröda, också är en planta som är beroende av väder och vind som alla andra plantor. Men som gröda håller den till där vi människor håller till, vilket innebär att den utsätts för de prövningar som följer med tätbefolkade områden.
– Vetet kom till Australien med kolonisterna för 200 år sedan, och är inte en naturlig del av Australiens flora, menar hon.
Torkan och bristen på vatten är den stora faran för veteproduktionen enligt Head, och som ett exempel beskriver hon hur Australien satte fokus på vattenförvaltningen vid senaste klimatmötet i Köpenhamn, medan övriga världen främst diskuterade den globala uppvärmningen.
Text och foto: Alexander Frost