Gå direkt till innehåll.
Logotyp HKR
  • Trygghet och säkerhet
  • Bibliotek
  • Canvas lärplattform
  • E-post
  • Studentportalen
  • För medarbetare, Greenroom
In English
  • Utbildning
  • Forskning
  • Samverkan
  • Om oss
  • Logga in
  • Canvas lärplattform
  • E-post
  • Studentportalen
  • För medarbetare, Greenroom
{{ prevNode.name }}
{{ node.name }}
  • Trygghet och säkerhet
  • Bibliotek
In English
Logotyp HKR
  • Utbildning
  • Forskning
  • Samverkan
  • Om oss
Mer innehåll
{{ node.name }} {{ node.name }}
  1. HKR
  2. Nyheter
  3. Så ska asfaltsbarnen få utvecklande naturupplevelser i vardagen
  1. HKR
  2. Nyheter
  3. Så ska asfaltsbarnen få...
18 aug. 2022 /Nyhet /Forskning /Samverkan /Pressmeddelande

Så ska asfaltsbarnen få utvecklande naturupplevelser i vardagen

En del skolor ligger vackert belägna i storslagen lättillgänglig natur. Andra gör det inte, och hur gör man då för att skapa viktiga naturupplevelser i vardagen? Det ska fyra av Malmös kommunala fritidshem få lära sig tillsammans med forskare när Pildammsparken förvandlas till ett klassrum på tisdag. Naturupplevelser för barn är nämligen viktigt för såväl kognitiv som affektiv och fysisk utveckling.

Barn håller karta över park.Foto: Sandra Seitamaa/Unsplash

På tisdag träffas 20 lärare med ansvar för 500 barn från fyra av Malmö stads fritidshem i Pildammsparken. Det är forskningsprojektet Naturupplevelse i fritidshemmet som ska ha workshop där lärare ska få träna på att hitta och integrera naturupplevelser i sina fritidshemsaktiviteter.

”Forskning visar också att individerna får ett förhållande med större omsorg och ansvar för naturen.”

– Det vi forskare definierar som samhörighet med naturen är en känsla av att vara en del av naturen. Detta studeras över hela världen eftersom det har visat sig vara starkt kopplat till positiv kognitiv, affektiv, och fysisk utveckling för barn. Forskning visar också att individerna får ett förhållande med större omsorg och ansvar för naturen, säger Thomas Beery, biträdande professor i miljödidaktik vid Högskolan Kristianstad.

Pildammsparken kommer att förvandlas till ett klassrum där fritidspersonalen ska få öva med exempelaktiviteter, som de senare kan använda med sina elever. Forskarna kommer också att informera mer om bakgrund och vad forskningen visar, blandat med fika och lunch.

– Vi vill hjälpa lärare att se hur naturen och naturens processer kan vara en rolig och intressant del av den vardagliga skolupplevelsen. Du behöver inte fjällvandra för att få en naturupplevelse. Städernas parker fungerar utmärkt om du har rätt verktyg. Tid i naturen, både fri lek och organiserad aktivitet, är avgörande för barns utveckling och samhörighet med naturen, och fritidshemmen kan vara en del av denna möjlighet, säger Tanya Uhnger Wünsche, som doktorerar i pedagogiskt arbete i just fritidshem.

Tisdag 23 augusti kl 8.30–14.00
Vid Margaretapaviljongen
i Pildammsparken, Malmö
Media får gärna följa med på aktiviteterna

Kontakt

Thomas Beery
Biträdande professor i miljödidaktik
thomas.beery@hkr.se
044-250 34 26
0721-87 91 24

Tanya Uhnger Wünsche
Doktorand i pedagogiskt arbete i fritidshem – Samhörighet med naturen
tanya.uhnger_wunsche@hkr.se
044-250 32 82

Naturupplevelse i fritidshemmet

Forskningsprojektet Naturupplevelse i fritidshemmet: Stöd till samhörighet till naturen och naturvetenskaplig förståelse utforskar möjligheterna och resultaten av naturupplevelser som en vanlig del av fritidshemmet. Hur kan vanlig naturupplevelse stödja en större samhörighet till naturen? Projektet pågår 2022–2024 och finansieras av Högskolan Kristianstad och Sparbanksstiftelsen Skåne.

Forskningsprojektet Naturupplevelse i fritidshemmet: Stöd till samhörighet till naturen och naturvetenskaplig förståelse utforskar möjligheterna och resultaten av naturupplevelser som en vanlig del av fritidshemmet. Hur kan vanlig naturupplevelse stödja en större samhörighet till naturen? Projektet pågår 2022–2024 och finansieras av Högskolan Kristianstad och Sparbanksstiftelsen Skåne.

Det gick inte att fullfölja begäran.

Kontakt

{{ staffmember.name }}

{{ staffmember.name }}

{{ staffmember.jobTitle }}

Länk till kontaktuppgifter visas om {{staffdetails.CountDown}} sekunder.

Visa kontaktuppgifter

E-post {{ staffmember.email }}

Telefon {{ staffmember.telephone }}

Digitalt möte: {{ staffmember.zoomUrl }}

Det gick inte att fullfölja begäran.

Kontakt

{{ staffmember.name }}

{{ staffmember.name }}

{{ staffmember.jobTitle }}

Länk till kontaktuppgifter visas om {{staffdetails.CountDown}} sekunder.

Visa kontaktuppgifter

E-post {{ staffmember.email }}

Telefon {{ staffmember.telephone }}

Digitalt möte: {{ staffmember.zoomUrl }}

Dagisbarn leker med höstlöv.

Så påverkar kottar och pinnar från barndomen ditt liv som vuxen

Att plocka kottar och pinnar i skogen är ett utbrett fenomen bland barn. Samtidigt är det också ett väldigt outforskat område. Forskning visar nu att samlandet av saker i naturen som barn påverkar ditt liv som vuxen. Forskaren Thomas Beery har tittat närmare på fenomenet och vår känsla för samhörighet med naturen.

Kvinna med barn på bron till Naturum.

Kristianstad i fokus för spontana naturupplevelser

En fågeldrill, en vacker soluppgång eller en plötslig regnskur. Naturupplevelser behöver inte vara större än så, för att vara värdefulla. Det skriver Thomas Beery, universitetslektor i miljödidaktik vid Högskolan Kristianstad, i en artikel i tidskriften Ambio.

Utsikt över Rapadalen från Skierfe.

Kan pandemins friluftsintresse utvecklas för att stärka landsbygden?

Hur kan det nyväckta intresset för friluftsliv under pandemin bibehållas och samtidigt utvecklas för att stärka landsbygden? Det ska en tvärvetenskaplig forskargrupp från Högaskolan Kristianstad titta närmare på under de tre kommande åren. Förhoppningen är att hitta användbara modeller inför framtida utmaningar och samhällsstörningar.

Fjällvandrare spänner upp tarp som regnskydd.

En för alla, alla för en: kollektiv riskhantering i ljuset av coronapandemin

Hur kan fältbaserade aktiviteter och utomhuspedagogik anpassas för att minimera risker förknippade med covid-19? Det frågade sig en forskare inför en kurs och såg snabbt kopplingar till den svenska pandemistrategin. Kollektiv riskhantering handlar om att bedöma konsekvenser åt båda håll och att hitta vägar att förbättra. Och precis som med pandemin kräver det tillit till våra medmänniskor – en för alla, alla för en, menar Thomas Beery, universitetslektor i miljödidaktik vid Högskolan Kristianstad.

Uppdaterad: 2022-08-25 av rimfab

Sidansvarig: Jakob Nord

Dela

  • Länk, dela på e-post (öppnas i mail-program)
  • Länk, dela på LinkedIn (öppnas i nytt fönster)
  • Länk, dela på Facebook (öppnas i nytt fönster)
Dela

Högskolan Kristianstad är en del av COLOURS European University Alliance, ett samarbete med åtta andra europeiska universitet.

Colours logotyp.

Kontakt

Telefon: 044-2503000

E-post: info@hkr.se

Fler kontaktuppgifter

Hitta hit

Trygghet och säkerhet​​​​​​​​​​​
Vid nödsituation, ring 112
Högskolans väktare nås på 044-2503650

Genvägar

  • Canvas lärplattform
  • E-post, logga in
  • Studentportal
  • Jobba hos oss
  • För medarbetare
  • Visselblåsning
 
  • Om cookies
  • Tillgänglighet
© Högskolan Kristianstad 2025
  • LinkedIn (öppnas i nytt fönster)
  • Youtube (öppnas i nytt fönster)
  • Instagram (öppnas i nytt fönster)
  • Facebook (öppnas i nytt fönster)
Följ oss

Högskolan Kristianstad är en del av COLOURS European University Alliance, ett samarbete med åtta andra europeiska universitet.

Colours logotyp.

Kontakt

Telefon: 044-2503000

E-post: info@hkr.se

Fler kontaktuppgifter

Hitta hit

Trygghet och säkerhet​​​​​​​​​​​
Vid nödsituation, ring 112
Högskolans väktare nås på 044-2503650

Genvägar

  • Canvas lärplattform
  • E-post, logga in
  • Studentportal
  • Jobba hos oss
  • För medarbetare
  • Visselblåsning
  • Om cookies
  • Tillgänglighet
© Högskolan Kristianstad 2025